Tjäder orre skillnad: tjädertupp orrtupp
Den är starkt knuten till skogen och finns över hela landet, utom på Gotland. Mest känd är tjädern för sitt karaktäristiska spel på vårarna under mars-april. Flera tuppar och hönor samlas då på en gemensam spelplats. Där uppför tupparna ett ritualiserat parningsbeteende med kluckande sång och ibland häftiga utfall mot varandra. Under spelet kan man höra tre olika läten. Typiska kännetecken Tjädern är stor och har ett vingspann på cirka centimeter. Uppfloget ifrån en tjäder hörs väldigt väl eftersom längden kan bli över 90 centimeter från stjärtpennorna till näbben och den kan i sällsynta fall väga upp till sju kilo. Den mer normala vikten för en tjäder är annars mellan 3,5 och 4,7 kilo. Tuppen är mörk, övervägande svart med ett blågrönt, skimrande bröst. Den har också vita teckningar på vingknoge och vingar och ett rött fält vid ögats övre kant. Hönan är betydligt mindre än tuppen och har en brunspräcklig färg med rödbrunt bröst.
Foto: Kenneth Johansson Tjäder Tjädern är vår största hönsfågel. Den är starkt knuten till skogen och finns över hela landet, utom på Gotland. Mest känd är tjädern för sitt karaktäristiska spel på vårarna, då flera tuppar och hönor samlas på en gemensam spelplats. Där uppför tupparna ett ritualiserat parningsbeteende med kluckande sång och ibland häftiga utfall mot varandra. Tupp och höna skiljer sig tydligt åt i utseende. Tuppen är övervägande svart, men har ett blågrönt skimrande bröst, vita teckningar på vingknoge och vingar, samt en rött fält längs ögats överkant. Den blir betydligt större än den brunspräckliga hönan med mörk tvärvattring och rödbrunt bröst. Längden kan bli över 90 cm från stärtpennorna till näbben och vikten i sällsynta fall upp till sju kg. Vanligtvis väger den betydligt mindre, 3,,7 kg, vilket är ungefär dubbelt så mycket som en genomsnittlig höna. Hönan skiljs från andra hönsfåglar på den rostbruna färgen på bröst och stjärt.
Orre tjäder
Underarter Se text Tjäder Tetrao urogallus är en skogsfågel i familjen fasanfåglar. Den är nära besläktad med orre och det förekommer hybrider mellan tjäder och andra hönsfåglar. Utseende och läte [ redigera redigera wikitext ] Tjäderhöna Tjädern är en mycket stor och tung hönsfågel som liknar orren, men skiljs från denna genom större storlek och den rundade stjärten. Könen är olika såväl i storlek som färg där hanen är betydligt större. Den adulta hanens huvud, nacke, framrygg, strupe och övre delen av bröstet är fint vattrade i svart, ljusgrått och mer eller mindre skimrande i blått. Bakryggen, skulderfjädrar, vingtäckare och armpennor är bruna med svart och ljusgrå vattring medan handpennorna är gråbruna. Armpennorna har vitaktig spets och handpennorna är i ytterfanet kantade med vitt. Övergumpen och övre stjärttäckarna är svarta med gråvit vattring, de senare med vita spetsar. Stjärten är svart, ofta med vita horisontella fläckar på mitten. Mindre täckare är vita och bildar en fläck framför skulderfjädrarna.
Tjäder orre skillnad:
Tjäderhöna
Foto: Kenneth Johansson Orre Orren kan troligen förväxlas med de flesta hönsfåglar förekommande i landet. Ofta ger miljön och geografin där du ser fågeln en viss vägledning till exempel kan du i princip utesluta fasan i gammal tallskog i norr och tjäder i lövskog i Skåne. Vingarnas ovansida har vita band. Den främsta förväxlingsrisken är dock mellan hönor av tjäder och orre. Båda dessa hönor gråbrun och mörkt tvärvattrade. Men tjäderhönan är större och har ett varmt rödbrunt färgat band på bröstet. Raktbakifrån saknar orrhönan de "hängslen" av vita stråk över skuldrorna. Uppfloget är kvickare än tjäderns, och man hinner oftast se fågeln när den flyger iväg på snabba, stela vingar som varieras med glidflykt på kupade vingar. I uppflogsögonblicket är det ofta svårt för ett otränat öga att skilja hönsfågelarterna åt men nedan följer en kort sammanfattning över de viktigaste karaktärerna och även huvudsakliga livsmiljö för dessa arter.