Import i sverige: vad exporterar sverige mest
Vad importerar sverige mest
Om statistiken Vilka länder handlar Sverige varor med? För hur många miljarder kronor exporterar svenska företag varor till andra länder? Har importen från Kina ökat eller minskat på sistone? I det här diagrammet kan du se hur Sveriges varuhandel har sett ut med ett specifikt land eller en specifik region. Import redovisas som import från avsändningsland, och för länder utanför EU även som import från ursprungsland. Avsändningsland är det land som varan fraktades från till Sverige. Ursprungsland är det land där den ekonomiskt viktigaste delen av tillverkningen skett. Om den totala statistiken ska granskas, välj alternativet totalt och import från avsändningsland. Statistiken är ej bortfallsjusterad. Bland de länder som svenska företag exporterar mest till finns Tyskland, Norge, Danmark och Finland. Svenska företag importerar varor från många olika länder i världen, men särskilt från de nordiska länderna, Tyskland, Nederländerna och Kina.
Kakor på scb.se
Sveriges export- och importprodukter Senast uppdaterad: Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Exempel på stora importvaror är olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, tekniska tjänster samt resor och transporter. Cirka 35 procent av den svenska varuexporten utgörs av maskiner och transportmedel. Hit räknas bland annat exportexport: av telekomprodukter. Sveriges basindustribasindustri: svarar också för en betydande del av den svenska varuexporten. Till basindustrin räknas skogsindustrin, stål- och gruvindustrin samt den kemiska industrin. Viktiga importvaror är exempelvis el- och teleprodukter, livsmedel och personbilar. Olja är annan mycket stor importvara, både råolja och raffinerad olja mineraloljor. Över tid har dock det svenska oljeberoendet minskat. År motsvarande oljeimporten över 20 procent av det totala varuimportvärdet.
Import export
Jordbruksverket sammanställer regelbundet statistik över Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel. Statistiken som visas är en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån. Basfakta om Sveriges handel med livsmedel Vi importerar mer än vi exporterar Sett över de senaste 10 åren importerar Sverige i genomsnitt närmare 70 procent mer jordbruksprodukter och livsmedel än vad vi exporterar. Under de senaste åren har denna siffra dock minskat och ligger i dagsläget på ungefär 60 procent. Den värdemässiga importen och exporten ökar normalt sett varje år. En betydande del av importen utgörs av produkter som vi inte producerar själva, som till exempel citrusfrukt, bananer, soja och kaffebönor. Vi importerar dock också en hel del produkter som direkt konkurrerar med den svenska produktionen. Exempel på det är kött, vissa slags frukter och grönsaker, samt mejeriprodukter. Vi handlar mest med andra EU-länder Nästan all vår import av livsmedel kommer från andra EU-länder, fram för allt från Danmark, Nederländerna och Tyskland.
Import i sverige:
Statistik utrikeshandel
Livsmedel och levande djur: Inkluderar olika former av livsmedel som kött, fisk, frukt och kaffe utöver import av levande djur. Mineraliska bränslen, smöroljor och elström: Till stor del mineraloljeprodukter, rå eller raffinerad. Produkter av kemiska och närstående industrier: Däribland medicinska och farmaceutiska varor samt plast i bearbetad och obearbetad form. Bearbetade varor, i huvudsak efter material: Innefattar sådant av järn och stål samt av andra metaller och varor av mineraler. Maskiner och apparater samt transportmedel: Inbegriper bland annat fordon för vägar tillsammans med sådant som kontors- och industrimaskiner samt olika former av elektroniska apparater tv:n m. Import av tjänster Även om tjänsteimporten inte är lika stor som varuexporten är den långtifrån obetydlig till följd av köpta affärstjänster, utrikes resor och internationella transporter. Även IT-relaterade tjänsteköp inkluderas, exempelvis datatjänster som växt kraftigt under talet med den allmänna digitaliserings- och teknikutvecklingen.