Svenska flaggan 1906: svensk flagga med vitt kors
Svenska flaggan historia
Han såg detta som ett tecken från Gud och gjorde det till sin fana. Problemet med legenden är dels att det saknas samtida belägg för korståget i sig och dels att det dröjer år till mitten av talet innan det görs några bevarade bilder eller beskrivningar, av den blå-gula svenska fanan. Troligare är att det kan vara en försvenskning av legenden om hur Konstantin den store tog sitt motto In hoc signo vinces — på ett mycket liknande sätt i samband med slaget vid Pons Mulvius. Carl-Gustav Liljenberg , som också är historiker, har framfört en teori att Erik XIV för att inkorporera Rigas betydelsefulla handelssystem i det svenska, anammade stadens blågula korsvapen. Enligt teorin ska detta ha skett år , vilket sammanfaller med den första kända officiella beskrivningen av flaggan. De första bilderna av en blå duk med gult kors som en svensk flagga är ett landskapsvapen för södra Finland från talet och ett för Gotland i Gustav Vasas liktåg från Stormaktstiden [ redigera redigera wikitext ] I och med att sjöfartens betydelse och omfattning ökade växte ett behov av kännetecken till sjöss fram.
Svenska flaggan 1906:
FLAGGANS HISTORIA
Från militärt tecken till folklig nationalsymbol Flaggans historia Den svenska flaggans utseende och roll har förändrats över tid och det var inte förrän år , efter unionsupplösningen med Norge , som den svenska flaggan fick sin nuvarande form och sitt nuvarande utseende. Den svenska flaggan har anor från talet, från slutet av Gustav Vasas tid. Förlagan tror man var det danska rödvita korsflaggan, Dannebrogen. Färgerna hämtades från lilla riksvapnet med dess tre gyllene kronor i ett blått fält. Ett tecken som under talet ofta brukats som fälttecken för svensk trupp, både till lands och till sjöss. Flaggan användes i första hand av kungen och hans krigsmakt, främst flottan. Från Gustaf II Adolfs tid, talet, finns det bildbevis för att blågula korsflaggor fördes på svenska skepp. Flaggorna var antingen tvärskurna eller försedda med tungor, grunden till den tretungade örlogsflaggan. Privata handelsfartyg fick nöja sig med den tvärskurna varianten. Till lands hissades den tretungade flaggan vid militära anläggningar, men även vid kungsgårdar och liknande.
Svenska flaggan genom tiderna
.
Lag angående rikets flagga
Svenska flaggan är blå med gult kors. Korset skall dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fält. Flaggan skall vara tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, i hvilket fall den skall vara tretungad. Örlogsflagga skall föras a å flottans fartyg, båtar och byggnader; b å rikets fästningar; c å härens kasernbyggnader, läger och öfningsplatser, så ock å hären tillhörande fartyg och båtar, när de föras af militär befälhafvare; och d å byggnad, som i sin helhet är upplåten till stab, truppförband eller militär utbildningsskola. Färgen å flaggans sidofält skall vara ljust mellanblå och å korset guldgul. Likare å mönsterfärger skall tillhandahållas å de ställen, Konungen bestämmer. Å tvärskuren flagga skall flaggans hela längd förhålla sig till dess höjd som 16 till 10; å fälten skall längden förhålla sig till höjden: för de inre fälten som 5 till 4 och för de yttre som 9 till 4. Å tretungad flagga skall flaggans hela längd med tungor vara dubbelt så stor som höjden; de yttre fälten skola, tungorna oräknade, vara lika stora som de inre fälten; fältens längd skall förhålla sig till höjden som 5 till 4.