Mandel i julgröten: Varför är det en mandel i risgrynsgröten?
En finländsk jul
Publicerad: Julgröten har gamla anor, troligen ända tillbaka till vikingatiden, men från början var gröten av korn eller råg och blev extra festfin bara genom att kokas på mjölk. Risgrynsgröten slog igenom i slutet av talet, hos dem som hade råd. Ägg, grädde och smör lyxade till anrättningen ytterligare. Kanel som grötkrydda är däremot ett modernare påfund. Mandeln då? Liksom seden med grötrim är det troligen en tradition som uppstod i slutet av talet, enligt Nordiska museet. Vanligaste folktron var kanske att den ogifta kvinna som fick mandeln skulle bli gift under kommande år. På sina håll ansågs mandeln ha samma effekt även på ogifta karlar eller bara vara allmänt lyckobringande. ANNONS På och talet blev det modernt att byta ut mandeln mot en liten porslinsdocka, en "grötdocka" på ett par centimeter. Innebörden var dock densamma - att få dockan i gröten betydde tur. Tolkningsmöjligheterna är fler - någon familj berättar att den som får mandeln måste diska, en annan anser att den som får mandeln är den som ska bjuda på nästa års julgröt.
Mandel i julgröten:
Gröten – julbordets mest ursprungliga rätt
Var är mandeln? Eller är det den lilla grötdockan man söker? Foto: Sjöberg bild Gröten — julbordets mest ursprungliga rätt Av: Lena Martoglio Bomler Publicerad: Uppdaterad: Det är till jul många svenskar får dra fram sin poetiska ådra. Det är dags att rimma på julklapparna — och inte minst ska man ha ett rim i beredskap om man får mandeln i gröten. Att jaga den dolda mandeln har vi gjort länge, men visste du att det förr kunde vara en liten docka man sökte? Hustomten förväntade sig ett grötfat med en stor klick smör vid årets slut, och i familjens grötkittel låg en liten skalad mandel gömd som ansågs bringa tur till den som fick den. Inom den svenska folktron var tomten, även kallad gårdsrå, den som vaktade gården, djuren och de människor som han bodde hos. Helst vistades den lille nissen med grå vadmalskläder och röd toppluva i stallet, och han kunde prata både med djuren och med små barn. Ställde ut grötfat åt tomten På julaftonen hörde det till att man ställde ut ett grötfat till tomten som tack för att han vaktat huset under året som gått.
Julgröt med mandel. Mandelgåva är en present som delas ut i samband med ätandet av risgrynsgröt med mandel på julen. Det är en dansk tradition som förutom i Danmark förekommer i Skåne , Norge och på Island. I resten av Sverige samt i Finland talar man oftare om att den som får mandeln kommer att bli gift följande år. Vid tillagning av risgrynsgröt rör man ner en skalad sötmandel. Den som vid servering får mandeln erhåller mandelgåvan, bestående av exempelvis godis eller en leksak. I slutet av talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsåg mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva. Dansk tradition [ redigera redigera wikitext ] I Danmark förekommer företeelsen även vid förtäring av Risalamande, en dansk Ris à la Malta.
Risgrynsgröt hör julen till. Men den går faktiskt att variera. Låt gröten byta skrud emellanåt. Oavsett om man äter den till frukost, lunch eller dessert. Vissa rimmar till gröten, andra letar efter mandeln i hopp om att få gifta sig och somliga ställer fortfarande ut en smörklicksförsedd gröttallrik åt tomten. Men väldigt få varierar gröten. Det är samma år ut och år in. Så varför inte snegla åt andra länders grötvanor? Eller lätta upp det hela en smula? Det finns alltid inspiration att hämta i någon ände av världen. I äldre dagar kokades den dock inte på ris som var en ren lyxvara, utan i stället på vad man råkade ha till hands, såsom korn, råg, gryn eller mjöl. Det var inte förrän mot slutet av talet som man hade råd att använda ris och de välbeställda började lyxa till det med grädde, ägg och smör. Genom historien har julgröten alltid förknippats med ett visst mått av magi och trolldom. Tog den slut på julafton betydde det otur. Om tomten inte fick sin gröt kunde korna sina och hoppade man över smörklicken kunde de rentav dö.