Björktrast rödlistad: rödlistade fåglar sverige 2023
Björktrast rödlistad:
Stor ökning av rödlistade arter
Kråka, skrattmås och björktrast rödlistas Lyssna från tidpunkt: Dela Publicerat fredag 17 april kl Den svenska rödlistan förnyas vart femte år och bedömer risken för att enskilda arter ska dö ut i Sverige, och tas fram av SLU Artdatabanken. På års rödlista är det flera vanliga fågelarter, till exempel kråkan, som nu hamnar i den kategori på listan som heter "nära hotad". Men de minskar påtagligt och det i sig är ett varningstecken, säger Lotta Berg, ordförande för organisationen Birdlife Sverige. Andra vanliga fågelarter som nu också hamnar på listan i samma kategori är skrattmås och björktrast. Därför är det nu viktigt att försöka förstå mer om vad som ligger bakom minskningarna, och om det hotar arterna på sikt, säger Lotta Berg. Kråkan skulle till exempel kunna ha fått det svårare att hitta mat när vi skippat soptipparna och skaffat papperskorgar med lock. Korp är till exempel en art som har kommit tillbaka och som det finns fler av, än det har gjort om man går tillbaka lite i tiden.
Det går sämre för Sveriges fåglar – åtta skogsarter till nu rödlistade
Dela [Publicerad ]. I Sverige häckar fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 26 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens standardrutter. Det viktigaste verktyget för rödlistning av fåglar är Svensk fågeltaxerings standardrutter som ger ett objektivt resultat för ett stort antal arter. För arter som är fåtaliga eller endast har ett begränsat utbredningsområde får andra källor användas som till exempel kustfågelinventeringar, art- eller ÅGP-projekt samt spontanrapporterade fynd i Artportalen. Till stor hjälp var också den EU-rapportering artikel 12 som gjordes våren , som alla länder inom EU sammanställer vart sjätte år, där trender och populationsuppskattningar görs på tolv respektive trettio års sikt. Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken.
Björktrast aggressiv
Dela Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent i den nya rödlistan. Det går dåligt för till synes vanliga arter som gråkråka, skrattmås, björktrast och rödvingetrast, vilka minskar markant i fågeltaxeringens standardrutter och rödlistas i kategorin Nära hotad NT. Sex arter som lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel. Redan nu kan vi berätta att fåglar är en organismgrupp som utmärker sig. I Sverige häckar fågelarter regelbundet. Av dessa bedöms 30 procent minska så kraftigt att de blir rödlistade. Detta innebär att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent. Det går till exempel dåligt för simänder. Stjärtand och årta är rödlistade sedan tidigare, och nu tillkommer även kricka och bläsand. Båda bedöms som Sårbar VU på grund av kraftiga populationsminskningar. Av tropikflyttande tättingar har 40 procent av arterna minskat med mer än 15 procent under de senaste 10 åren, vilket gör dem rödlistade.
Rödlistade fåglar i sverige
Bland dem finns bland annat flera vanliga arter som gråkråka och skrattmås, men också åtta skogslevande fåglar, exempelvis talltita och entita. Annons Att en art rödlistas innebär att det anses finnas en viss risk att den dör ut i landet. Det kan antingen bero på att den minskat kraftigt i antal, även om den fortfarande är relativt vanlig, eller på att det finns så pass få individer kvar i landet att den är hotad av den anledningen. Den 22 april publiceras den första nya rödlistan sedan och för Sveriges fåglar verkar det gå allt sämre. Det är en ökning med 21 procent på fem år. Vanliga arter som gråkråka, skrattmås, fiskmås, björktrast och rödvingetrast har minskat markant och är nu rödlistade. Gråkråkan har till exempel minskat med 15 procent de senaste 18 åren, bland annat på grund av att de skjuts, att sophanteringen ändrats och att korpen tar kråkornas ungar och ägg. Mörkt läge för sparv, piplärka och spov Riktigt illa ute är det för ortolansparven som minskat med 85 procent de senaste 10 åren och nu bedöms som akut hotad CR.