Stortå rycker: konstanta muskelryckningar
Stortå rycker:
Neurologen svarar: Då ska du söka hjälp
Parestesierna är svårast på kvällar och nätter och lindras av rörelser. Under sömn uppträder hos 80 procent periodiska, ofrivilliga muskelryckningar och bensparkar, »periodic limb movements«, vilka ger omedvetna, täta mikrouppvaknanden. Sjukdomstillståndet kan leda till allvarliga sömnstörningar med åtföljande dagtrötthet, men det är dessvärre fortfarande underdiagnostiserat i vardagssjukvården. Patofysiologin är multifaktoriell och ofullständigt förklarad. Järnbrist med eller utan anemi är en viktig sjukdomsorsak, som vid behov skall utredas vidare och behandlas. Behandlingen är framgångsrik med dopaminagonister, levodopa, opioider, antiepileptika och bensodiazepiner. I början av talet lyckades Karl-Axel Ekbom på neurologiska kliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm isolera en dittills praktiskt taget okänd men i själva verket mycket vanlig sjukdom, som kännetecknades av oro och »krypningar« djupt inne i benen [1]. Krypningarna uppträdde när benen var i vila, de lindrades av rörelser och var karakteristiskt värst på kvällar och nätter.
Symtom vid multipel skleros (MS)
Synstörningar Yrsel Vi har träffat neurologen och professorn Fredrik Piehl som arbetar vid Karolinska Institutet i Stockholm för att prata mer om när man bör ta symtomen på allvar och söka hjälp. Långsamt är sällan bråttom Symtom som störd känsel med exempelvis pirrningar och smärta eller värk i huvud eller nacke är vanligt förekommande. Snart sagt alla har säkert någon gång haft sådana symtom. I många fall kan man inte hitta några tecken på allvarlig sjukdom. Det är därför inte helt lätt att säga när man ska söka vård. Vissa plötsliga symtom av mer allvarlig natur kan vara orsakade av en akut sjukdomsprocess där tidigt insatt behandling är avgörande. För symtom som uppstår långsamt kan man definitivt avvakta en tid med att söka vård. Vid akuta symtom - sök akut! En annan dimension är symtomens svårighetsgrad. Om de varierar över tid eller omfattar olika delar av kroppen bör man vara uppmärksam. För akuta symtom som kommer blixtsnabbt, exempelvis svår åskknallshuvudvärk, så bör man definitivt söka vård akut, då det kan stå för allvarliga sjukdomstillstånd.
Ryckningar i benen vid vila
Sök Vad är ALS? ALS amyotrofisk lateralskleros är namnet på en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Det leder i sin tur till muskelförtvining och förlamning. De flesta som får ALS insjuknar mellan 45—75 års ålder. Man kan idag inte bli frisk från ALS, men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet något och som kan lindra vissa symtom. ALS är en ovanlig sjukdom. De flesta är mellan 45 och 75 år och män drabbas dubbelt så ofta som kvinnor. Både utbredningen och förloppet av muskelbortfall och funktionshinder varierar. Klassisk ALS börjar med svaghet i armar, ben och överkropp och ofta påverkas även förmågan att svälja och prata. Sjukdomen sprider sig sedan vidare till armar, ben och överkropp. Förmågan att svälja och prata påverkas vanligtvis inte. Den kännetecknas av generell muskelstelhet och förlamning, långsamma och oprecisa rörelser samt överaktiva sträckreflexer. Ett annat tecken är Babinskis reflex, där stortån böjs uppåt i stället för nedåt när fotsulan stimuleras.
Muskelryckningar vid vila
Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet. Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. Råd och stöd, diagnosinformation och gemenskap i ett helt år för kronor. Samtidigt tar du ställning för vår vision: ett samhälle där alla människor med neurologisk diagnos som MS har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet.