Ärftlighet bipolär sjukdom: bipolär test
Ärftlighet bipolär sjukdom:
Genetisk riskprofil vid bipolär sjukdom viktig information för mer effektiv behandling
Genetisk riskprofil vid bipolär sjukdom viktig information för mer effektiv behandling 12 juni, Nyheter Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat hur genetisk riskprofil kan påverka behandlingen av bipolär sjukdom. I forskningsstudien, publicerad i American Journal of Psychiatry, har de funnit samband mellan genetiska faktorer och sjukdomens intensitet samt arbetsförmåga. Denna insikt kan leda till förbättrade vårdprogram för att bättre stödja funktionella långtidsutfall. Många genvarianter kopplade till ökad risk för bipolär sjukdom Bipolär sjukdom drabbar ungefär två procent av befolkningen och kännetecknas av återkommande perioder med kraftig förskjutning av stämningsläge och aktivitetsnivå. Det finns en ärftlig känslighet som bidrar till ökad risk för bipolär sjukdom. I stora genetiska studier har man visat att den genetiska risken består av många genvarianter som ökar risken för bipolär sjukdom. Tidigare studier har också visat att vissa symptom i bipolär sjukdom har högre genetisk risk för andra psykiatriska diagnoser.
Bipolär elak
Sjukdomen kan orsaka problem i den drabbades sociala relationer, på arbetet eller för den privata ekonomin. Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom1 som även kallas manodepression och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk har man ett förhöjt stämningsläge med överaktivitet och ett intensifierat känsloliv. När man är deprimerad har man däremot sänkt stämningsläge och minskad energi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan de maniska eller depressiva perioderna brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt med medicinering3. Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Den mest kända är typ 1 som tidigare kallades manodepressiv sjukdom. Då kan man ha maniska och depressiva symtom samtidigt eller pendla kraftigt mellan de båda under samma dag. Att kastas mellan överaktivitet och rastlöshet den ena stunden till att känna hopplöshet och förtvivlan i nästa, brukar vara extremt jobbigt.
Om bipolär sjukdom
Tecken på bipolär sjukdom — och hur du som närstående kan hjälpa Det innebär att man under period är mer upprymd, energifylld, ibland lättretlig och i behov av mindre sömn, vilket sedan följs av en period av sänkt sinnesstämning. Inför den internationella bipolärdagen den 30 mars, har Ellen Risto, legitimerad psykolog på Ahum, samlat sina tips på vad man själv kan göra om man har fått diagnosen bipolär sjukdom eller är närstående till någon som lider av diagnosen. Ellen Risto, legitimerad psykolog på Ahum. Bipolär sjukdom innebär att en person genomgår perioder av förhöjd sinnesstämning följt av perioder med sänkt sinnesstämning. Det finns två olika typer av bipolaritet; bipolär sjukdom typ 1, som har kraftigare perioder av mani som kan leda till psykotiska tillstånd och bipolär sjukdom typ 2, även kallat hypomani, där de olika perioderna upplevs mildare. Man kan även ha lätt till irritation och aggressivitet. Många upplever att de är mer impulsiva och göra sådant som de senare ångrar.
Bipolär sjukdom behandling
Psykiatriska sjukdomar är vanliga och medför stort lidande för såväl den drabbade och dennes anhöriga, och kostar samhället stora summor. För att förbättra behandling av bipolär sjukdom måste vi lära oss mer om orsakerna. Studien undersöker också effekten av stämningsstabiliserande läkemedel och varför vissa personer får en bättre effekt än andra. Förhoppningen är att studien ska leda till bättre vård och behandling av bipolär sjukdom. Vi har nu stängt studien i maj så vi tar inte emot fler deltagare. Tack till alla som medverkat! Man har ännu dålig kunskap om orsakerna till varför man utvecklar dessa sjukdomar. Att känna till en sjukdoms orsaker är väsentligt för att kunna ta fram nya behandlingar. Vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik MEB bedrivs ett stort antal studier med psykiatrisk inriktning. Här studeras bland annat miljömässiga och ärftliga riskfaktorer för autism, anorexia nervosa, schizofreni, ADHD och bipolärt syndrom manodepressiv sjukdom.